Bildkälla

Att stiga upp klockan sju för att komma igång med pluggandet tidigt lät som en bra idé, tills jag insåg hur svårt det verkligen är att stiga upp sju när man sovit till åtta och ibland tio alla andra dagar.

Det gick ganska bra i början att plugga precis när jag hade ätit frukost efter klockan åtta men sen har det bara gått nedför. Satte mig med epidemiologiboken, för att repetera formlerna till beräkningarna sitter, men sedan dess har det bara gått utför. Nu känns det som jag knappt kan hålla ögonen öppna och jag hör hur sängen lockar på mig att gå och lägga mig igen. Det är väldigt frestande men att åka på en omtenta innan sista året börjar vill jag definitivt inte.